Ett index är en sammanvägning av olika mått för att ge en samlad bild. Äldreboendeindex ger alltså en helhetsbild av hur bra en kommun eller en utförare är på att driva och leverera omsorg i ett äldreboende, utifrån seniorernas perspektiv.

Index som visar kvaliteten

Indexet ska fånga upp allt som bidrar till att den äldres och dennes närståendes förväntningar och behov uppfylls. Det gäller hela vägen, med början från den allra första informationen om äldreboenden och väntetider till erbjudande om inflyttning, hur vården och omsorgen sedan utförs, hur lokalerna är utformade och i vad mån rutiner och stödjande teknik är på plats.

Indexet väger samman alla relevanta mätningar och all relevant fakta och statistik. Äldreboendeindex gör det enkelt för kommuner att se vad som behöver göras för att höja kvaliteten.

Så utvecklas Äldreboendeindex

1. Kvalitetsdefinition och mätmodell

Tillsammans med experter inom äldreomsorg och kvalitetsmätning definieras vad indexet ska mäta. En preliminär mätmodell tas fram.

2. Målgruppen fastställer viktningen

Målgruppen – äldre på boenden och deras närstående – ger i workshops sin syn på vad som ska väga tungt och mindre tungt i indexet.

3. Förankring hos användarna

När modell och viktning finns samlas data in och ett preliminärt index sammanställs. Feedback från kommuner och utförare.

Vi som utvecklar Äldreboendeindex

Äldreboendeindex är ett initiativ från SPF Seniorerna, som tagit fram idén tillsammans med konsulter med bred erfarenhet av både kvalitetsarbete i välfärden och mätningar via index. Samverkande organisationer i projektet är Anhörigas Riksförbund, Demensförbundet, Seniorval.se, Svenskt Kvalitetsindex samt konsultbyrån Välfärdsindex i Sverige AB.
 
Vetenskaplig ledare är professorn i geriatrik Gösta Bucht. Äldre på äldreboenden och närstående kommer att avgöra vad i och kring äldreboendet, dess omsorg och vård som är viktigast för kvaliteten, vilket ligger till grund för viktningen av de olika delarna i indexet.

Projektet har tre referensgrupper: Äldreförvaltningarna i sju kommuner; fyra privata företag som driver äldreboenden på kommuners uppdrag; samt fem kvalitetsregister som används i äldreomsorgen.

Referensgrupper

Göteborg
Halmstad
Helsingborg
Nacka
Sala
Uppsala
Ånge

Attendo
Blomsterfonden
Kavat vård
Vardaga

BPSD
RiksSår
Senior Alert
SveDem
Svenska Palliativregistret

Vill du veta mer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om Äldreboendeindex

Nyhetsbrev Äldreboendeindex

Vanliga frågor

Trots att äldreboendenas kvalitet följs upp på flera olika sätt finns det inget samlat mått på hur kommunerna lyckas med sitt uppdrag. En kommun har haft det svårt att se vad den lyckas bra med och vad som bör förbättras, och vilken kvalitet de olika äldreboendena i kommunen håller. Det har inte heller gått att jämföra olika kommuner för att se vilka som är framgångsrika, och vad som gör att en utförare lyckas riktigt bra. Äldreboendeindexet ska göra de jämförelserna möjliga. Jämförelserna och möjligheten att identifiera framgångsfaktorer driver på kvalitetsutvecklingen.

Det finns de som hävdar att det inte går, men modern forskning visar hur man gör – se filmen med vår måttexpert Ragne Emardson. från arbetet med Hemtjänstindex. Han och andra europeiska forskare har utvecklat en process för mätningar av nya storheter, där en matematisk modell används för att beräkna ett index med flera typer av nyckeltal med olika skalor och enheter.

I debatten hävdas ibland att vi mäter onödigt mycket i välfärden, att till exempel vårdpersonal måste ägna tid till administration av kvalitetsregister istället för vård. Den som är missnöjd med detta är det ofta för att det är svårt att se nyttan med registreringen, hur den kommer till användning. Ett syfte med denna typ av index är just det, att dessa kvalitetsdata ska kunna användas konstruktivt för välfärdstjänsternas kvalitetsutveckling.

Ja, på sätt och vis. Indexet är en måttenhet som inte funnits tidigare. Men indexet utgör en sammanvägning av de mätningar som redan idag görs, och med den information som kommunerna själva ger om sin hemtjänst. Ett nytt mått, men inte någon ny mätning.

Till exempel Socialstyrelsens fyra undersökningar som rör äldreomsorgen, som den nationella brukarundersökningen. Det gäller uppgifter om väntetider, liksom den information kommunerna ger om själva boendena, villkor, kostnad och vilket stöd som erbjuds närstående. Kommuners användning av olika kvalitetsregister kan också fångas upp i indexet.

Socialstyrelsens brukarundersökning som rör äldreboenden har en lägre svarsfrekvens än den för hemtjänsten, och det är oftare som närstående svarar i den äldres ställe. Det betyder inte att de svarandes uppfattningar är av mindre intresse. En viktig uppgift för projektet är att ge brukarundersökningen rätt viktning i indexet och undersöka hur andra data kan kompensera för eventuella bortfall. Projektets utgångspunkt är att kvaliteten uppstår när den äldres och/eller närståendes förväntningar och behov uppfylls. Därför är äldres och närståendes uppfattningar och värderingar centrala.

Vi kommer att genomföra workshops med personer som bor på äldreboenden och närstående till dessa, samt en omfattande enkät riktad till ca 2000 seniorer. Syftet med workshops och enkäten är att få målgruppens syn på vad som är viktigt och mindre viktigt av de olika delar som har betydelse för kvaliteten i äldreboendena. Resultatet kommer att ligga till grund för viktningen av de data som ska bygga upp indexet. Vi ska också intervjua personal och experter inom demens och äldreomsorg.
 
Själva konstruerandet av indexet görs i samarbete med ledande mätexpertis vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och med mätmetoder utvecklade vid det statliga forskningsinstitutet RISE.

Huvudindexet och ett antal delindex kommer att offentliggöras i form av rankinglistor där samtliga kommuners resultat framgår. Publiceringen ska ske årligen, efter att alla data samlats in, kvalitetskontrollerats och sammanställts. Preliminärt kan detta ske runt årsskiftet med start 2027/28.
 
Den kommun som beställer en mer ingående analys av resultatet kan välja att publicera analysen och redovisa resultatet för kommunens olika äldreboenden (enheter).

Ett mål med indexet är att det ska stimulera till högre kvalitet i kommunernas äldreboenden genom att tydligt visa på styrkor och brister, och lyfta fram goda exempel att ta efter. En kommun kan välja att redovisa resultatet för de olika äldreboendena och därmed underlätta äldres val av boende.

Initiativet kommer från SPF Seniorerna, som via sin organisation och sina medlemmar tar ett stort ansvar för att indexet blir relevant och användbart. SPF Seniorernas sakkunnige på området, geriatrikprofessor Gösta Bucht, är vetenskaplig ledare för Äldreboendeindex.
 
I arbetet med Äldreboendeindex deltar också anhörigorganisationerna Demensförbundet och Anhörigas Riksförbund, Svenskt Kvalitetsindex (som ägs av stiftelsen SIQ), Seniorval.se (jämförelsesajt för äldreomsorg) samt Välfärdsindex i Sverige AB, vars konsulter har erfarenhet från tidigare projekt för kvalitetsmätning i vård och omsorg.
 
Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden.
 
Under projektets uppbyggnad bidrar referensgrupper med kommuner, privata utförare samt kvalitetsregister.

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer har delvis andra fokus än brukarupplevd kvalitet – vilket ligger i sakens natur. Tidigare försök där parterna samverkat för att åstadkomma kvalitetsmätningar, till exempel ”Etisk Plattform”, senare kallat ”Välfärdsinsyn”, har runnit ut i sanden på grund av motstridiga intressen.
 
Dock kommer dessa organisationer att hållas uppdaterade om projektet och är givetvis välkomna med synpunkter och förslag.

Secret Link